Suck.

Varför ska alla misstolka detta ord? När jag använder det, är det i 99% av fallen på svenska, då det är ett mycket bättre uttryck på detta språk (även om engelskan lätt konkurrerar ut svenskan på de flesta andra fronter).

Nåja, nu till saken. Ingenting. Jag hade inte tänkt skriva om någonting. Men vi får se vad det blir.

Jag har flera drömmar. En av dem är att publicera. Så länge jag har kunnat skriva (sedan jag var ca fem år gammal) har jag gjort det, och känslan av blyerts mot papper har alltid varit något av en romantisk känsla för mig. (Har ytterligare en blogg för detta ändamål, denna fylld av diverse mästerverk/medelmåttiga noveller; ikamedk.blogg.se)

Jag var på utvecklingssamtal idag. Jag tänkte nu sammanfatta samtliga mina sådana genom tiderna:
Årskurs 1-3: "Marika är mycket duktig"
Årskurs 4-6: "Marika är mycket duktig och ambitiös"
Årskurs 7-9: "Marika är ambitiös och intresserad."
Årskurs 1-2: "Jaha... Jaa, det här ser ju bra ut"
Jag gick ut nian och första året på gymnasiet - inne på andra nu - med MVG i samtliga ämnen. Jag önskar ej idka skrytverksamhet. Det är bara så det är, fakta.
Och efter det där obligatoriska "Det ser ju bra ut", så kommer frågan om vad jag tänkt rikta in mig på efter gymnasiet. (För vad mer finns att diskutera om mig?)
Men vad vet jag? Jo, man ska ju rikta in sig på det man är intresserad av. Så om jag tänker efter, vad är jag verkligen intresserad av.
Att lära mig. Att utvecklas. Och så slutligen, att skriva.
(Även filosofi, psykologi, hälsa, astrofysikaliska teorier, matematik, engelska, musik, design/inredning, konst, kultur, politik, mystik...)
Men, på vilket sätt hade jag helst nått alla dessa intressegrupper? Jag tror ni kan gissa er till det.

Överallt får man höra just detta, att man verkligen måste rikta in sig på det man är intresserad av. Ändå blir både lärare, studievägledare och släktingar förfärade när en flicka med sådana betyg inte tänker läsa till läkare el. dyl.
"Jag skulle vilja läsa Litterär Gestaltning i trean..."
"VA?! Men då missar du ju meritpoängen för Spanska 5!"
Jag säger bara SOM OM skolan är till för att utveckla elevernas intressen! J*vla kommunala skolor och inte kunna göra allt för att eleverna ska få läsa det dom allra mest önskar. Som om jag behöver de där extra 0,5 poängen om jag ändå går ut med 19-20,0!
Min taktik är att hålla alla dörrar öppna.

Men tänk, om min skola och min rektor, verkligen hade försökt placera mig rätt så att jag fick utveckla mitt skrivande redan i gymnasiet. Nej, jag tänker verkligen kämpa för det här. Mitt skrivande är i princip så mycket Jag det kan bli, och jag tänker inte ge mig i att få utveckla det. Jag tänkte skriva "i första taget" där också, men JAG TÄNKER INTE GE MIG! Någonsin!

I shall write till I die. /Ika