17 oktober, 2009

Psycholicious

Jag tänkte nu lite snabbt diskutera meningen med livet. Om ni anser detta vara ett smärre uttjatat ämne, scrolla längre ner och läs om livet på ett annat sätt.

Jo, vad säger de flesta är meningen med livet? Föröka sig.
Det må låta tråkigt, men fullt logiskt. Eller?
När man tänker efter, vad är det vi är mest rädda om? Vad säger våra instinkter - alltså det vi är förprogrammerade med, i vilka man alltså skulle kunna utläsa vår mening - om detta?

Tänk dig att du står vid en bil, kanske en tio meter ifrån den. Du uppfattar på något sätt att den kommer explodera inom den närmaste sekunden. Vad gör du?
Springer iväg? Nej, instinkten vet redan att du inte kommer hinna det (-> vår mening är inte att springa.)
Springer fram mot bilen för att stoppa explosionen? Nej, instinkten säger att det går emot "naturens lagar".
Håller händerna för skrevet då? Nej!
Självklart hukar du dig och skyddar huvudet. Det är den naturliga reaktionen.
Vad säger då detta? Antagligen, främst att vi är ämnade att överleva, då det är hjärnans främsta uppgift att se till att detta sker.
Det tåls att funderas på. Kanske är vi som har den gåvan och de instinkterna, menade att tänka. Att utvecklas.


Och nu kommer vi osökt in på mitt andra stycke. Ni får ursäkta en viss politisk inkorrekthet.
Nåväl, jag kom att fundera lite över vår syn på livet.
Vi ser ju det som att varje individ har sitt eget liv, var och en har ETT liv.
Men tänk om man istället ser det som, att vi alla delar på ett kollektivt liv. Var och en har EN DEL av det totala livet i världen.
Som en tårta, som delas på tex åtta personer. När var och en har ätit sin del, finns EN DEL av tårtan i varje person.


Nu skulle man kunna tänka sig, att livet i världen är konstant. För att hålla en varelse vid liv, krävs att liv (delar av livet) tas från andra individer. Och det är ju det vi gör!
För att en människa ska kunna fortsätta leva, behövs grödor skördas och djur avlivas (resp.).
Det är därför en ökande befolkning kräver så mycket av jorden - vi kommer i behov av mer liv än vi har tillgång till.
Man skulle då kunna tänka sig en slags "rangordning" bland livets alla varelser, där det krävs mer liv för att att hålla en högra rankad varelse vid liv, än en med lägre rang.
Vad är det då som avgör rangen? Storlek? Styrka? Intelligens? Utveckling?
Detta skulle även (dock) kunna förklaras rent naturvetenskapligt, med diverse näringsvävar o dyl...

Återkommer säkerligen med fler funderingar av detta slag.
Chao!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar