Det finns en charm i hösten. Något förunderligt vackert som inte endast tränger fram de klaraste morgonarna med den friskaste luften, utan även då vinden viner och regnet öser ner eller duggar tungt från himmelns grå täcke. Då det inte längre luktar sommar, utan doften av mull och väta ligger i luften konstant. Då det inte fläktar ljummet, utan träden står nästintill horisontella.
Det är som att öppna en gammal bok. Inget är så romantiskt som att öppna en väl sönderläst bok, med sina gulnade sidor och kaffefläckar, flagnande rygg och unkna lukt av uråldrigt damm.
Det är samma känsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar