Vad är egentligen ett minne? På senaste tiden har det då och då i mitt medvetna dykt upp funderingar om hur man hade kunnat tolka minnens egenskaper.
Det jag har kommit fram till, är att minnen är en slags översättning av vår hjärna. Det är ett känt faktum att det finns röststyrda maskiner, att man kan skriva en text på en skärm genom att säga orden som ska skrivas. Då är det ljudvågor som översätts till elektroniska impulser vilka sedan lagras i en dator i minnet mha teknik som jag ännu inte försökt ge mig på att förstå, med det är i alla fall en översättning och en lagring. På samma sätt lagrar hjärnan minnen, fysiska händelser, som kemiska förändringar – en översättning och en lagring.
Det vill säga: minnena, de händelserna som lagras som minnen, finns fortfarande, bara i en annan form, och sker när vi återkallar eller påminns om dem.
Kanske är det därför vi ofta känner som vi gjorde när händelsen inträffade, som vi gjorde när den en gång skedde. Skillnaden som ändå finns beror på att hjärnan när nu händelsen finns inuti hjärnan (och inte utanför som när den inträffade) i förväg kopplar detta minne, denna händelse till andra intryck som finns i hjärnan.
/Ika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar